Vi möts dagligen av nyheter, stora som små. Mediernas ständiga
rapportering förser oss med information om alltifrån kändisskvaller till
politiska beslut och miljökatastrofer. Huruvida den informationen som når oss
faktiskt är den exakta återspeglingen av vår omvärld går att diskutera. Det
sker ju trots allt en nyhetsvärdering hos varje redaktion där man utifrån
nyhetens värde bedömer hur pass nyhetsmässig den är. Är den värd en plats i
tidningen? Finns det en läsekrets? Hur
mycket utrymme skall den få?
I sin bok Reporter presenterar Björn Häger den så kallade
VINKELN som bygger på faktorerna: vikt, Icke-normalt, närhet, konflikt,
elitpersoner, lättbegripligt och nytt. Ju fler faktorer som finns med i en
nyhet desto större värde har den och därmed större benägenhet till att bli en
stor nyhet.
I veckans nyhetsflöde kan ingen ha undgått skandalen kring
hästkött i färdigrätter ( http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hastkott-i-flera-butikers-lasagne_7910232.svd ). Det hela började med rapporten om att det förekommit köttfusk i flera
europeiska länder. Därefter kom nyheten som chokade oss alla, nämligen att
köttfärslasagnen av märket Findus som vi köper i frysdisken i själva verket
innehåller hästkött. Handelskedjorna Axfood, Coop och Ica har nu även de
bekräftat förekomsten av hästkött i sina färdigrätter. Det har blivit en
följetong av nyheter i och med att nya avslöjanden kring skandalen kommit fram.
Detta är en nyhet som framförallt är väldigt viktig. Medierna kommer
med en viktig upplysning som påverkar oss alla. För vem köper inte mat i
mataffären? Det handlar om livsmedelsföretag som svikit människors förtroende.
Vi har blivit lurade av våra ledande livsmedelsvarumärken. Det är ett
avslöjande som väcker arga reaktioner hos oss. Här krävs egentligen inte mycket
ansträngning av redaktionen för att blåsa upp nyheten, det är ett avslöjande
som är så pass kraftfullt i sig själv att det automatiskt blir en förstasidanyhet.
Vidare är nyheten oväntad och avvikande. Häger beskriver en modell för nyhetsvärdering som är framtagen av Shoemaker,
Chang & Brendinger 1987. Utifrån graden av avvikelse förutsäger man då om
något ska bli en nyhet. Hästkött-skandalen har en hög avvikelsenivå. Vem kunde
ana att nötköttet vi har på våra tallrikar egentligen är hästkött? Hur kan det
finnas så stora brister i vår livsmedelsindustri? Nyheten är även nära i
tid och rum samt har en hög samhällsbetydelse. Därmed är det självklart att den
ska bevakas!
”Nyhetsvärdet avtar med kvadraten på avståndet” säger Fischtelius
i Hägers bok. Hade nyheten inte sträckt sig längre än till England och
Frankrike hade självfallet inte samma kalabalik uppstått i Sverige. Nu handlar
det trots allt om maten på våra tallrikar och det är kanske den största
bidragande faktorn till att nyheten blev så pass stor. Även om man inte äter
just Findus lasagne så är det inte ovanligt att man hänger över frysdisken i
sin lokala Ica eller Coop butik. Identifikationsfaktorn är hög och man känner
både geografisk och kulturell närhet till nyheten.
Även om inte hästkött-skandalen grundar sig i en tydlig
konflikt, vad vi vet, så har det i och med avslöjandet uppstått flera
konflikter som vi nu tar del av i uppföljningen av nyheten. De främsta
aktörerna i konflikten just nu är Findus, Comiguel, livsmedelsbutikerna samt
EU-kommissionen. Men det finns många led
i livsmedelskedjan att granska- produktion, tillverkning, import, transport och
försäljning. Börjar man fördjupa sig i orsaker och konflikter blir dock nyheten
inte lika lättbegriplig. Kanske är det därför många tidningar snarare fokuserar
på det etiska kring ätandet av hästkött snarare än livsmedelsindustrins
olagliga handlingar.
Häger skriver att få nyheter får sådant genomslag som de som
handlar om djur. Bor man på t.ex. landet och har hästar ute på gården eller
rider på ridskola varje helg blir identifikationsfaktorn självfallet hög och
man tar då lättare till sig nyheten. Det är främst kvällstidningarna som lägger
fokus på det känslomässiga för att snabbt fånga publikens intresse. Men när den
faktiska nyheten går från att handla om livsmedelsföretagens lurendrejerier och
felmärkningar till att handla om det oetiska i att äta hästkött har nyhetens
främsta fokus hamnat fel, enligt mig. ”Kött som kött” skrev någon på Twitter
och det tycker jag sammanfattar det bra. Alla äter olika kött och det ska inte
spela någon roll om det är fläskkött, fårkött eller älgkött som nötköttet är
utbytt mot. Fokus ska ligga på de olagliga och vilseledande felmärkningarna.
Samtidigt är det förståeligt att det hela blir mer kontroversiellt i och med
att det handlar om hästkött då man i Sverige betraktar hästar som ett
sällskapsdjur snarare än ett djur man äter till middag.
De efterkommande nyheterna
kring hästkött-skandalen handlar bland annat om EU-ministrarnas diskussioner
kring skärpta lagar, DNA-testandet av frysrätterna, de försvunna hästarna etc.
Dessa kommer som en uppföljning av det stora avslöjandet och får inte lika
mycket uppmärksamhet då chocken över avslöjandet har lagt sig. De kommande
nyheterna blir istället mer som en påminnelse om det kvarstående
missförhållandet.
Hästkött-nyheten kan ses
som en nyhet som media anser att publiken bör ta del av. Motsatsen till en sådan nyhet skulle kunna
vara nyheten om att Danny Saucedo och Molly Sandén är ett par, som i veckan
prydde Aftonbladet Klicks framsida (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article16217544.ab
). Anledningen till att jag valde denna nyhet är för att jag verkligen inte
kunde förstå hur den kunde få så pass mycket medial uppmärksamhet som den
faktiskt fick när den publicerades, inte bara på Aftonbladet utan i samtliga
kvällstidningar samt i sociala medier. Efter att nu ha läst om nyhetsvärdering
har jag fått lite mer insikt i tankeverksamheten bakom journalisternas
skriverier.
Denna nyhet är alltså
ett avslöjande där Danny och Molly går ut med att de är ett par efter att ha
tvingats träffas i smyg sedan de blivit kära under Julgalan. Det är en typ av
nyhet som publiken efterfrågar snarare än något som media anser viktigt att
läsarna tar del av. Beng Johansson skriver i sin rapport Nyhetsdesken att ” Föreställningar om vad
man tror att publiken vill ha kan ses som ett marknadsmässigt styrfält och
handlar uteslutande av vad man tror att publiken efterfrågar.” Här handlar det
med andra ord alltså om att sälja lösnummer snarare än att informera något
allmännyttigt. Men vad är det i denna
nyhet som ger den ett värde? Först och främst handlar den om två elitpersoner,
dvs två kändisar, som gjort sig kända hos svenska folket. Både är dessutom
aktuella, Danny i Melodifestivalen och Molly som ny ambassadör för Friends. Att
de är på tapeten ger alltså ännu mer värde då folk lättare känner igen de och
engagerar sig. Artikeln nämner även Eric Saade, Mollys ex-pojkvän, som också är
en elitperson i nyheten. Att använda sig av hans namn kryddar till nyheten lite
extra och skapar spekulationer hos läsaren.
Många personer suckar säkert
och bläddrar förbi en sådan här nyhet som de anser vara högst irrelevant i en
värld av krig och svält. Men desto fler tror jag stannar upp och gottar sig
lite deras liv. Denna typ av nyhet
kanske blir intressant för att man har känslan av att man känner personerna och
därmed kan identifiera sig med dem. Vidare tror jag man stannar upp och läser i och med dess
lättbegriplighet. Nyheten har ett kort och koncist citat som rubrik som direkt
avslöjar vad det handlar om. Texten är enkelt skriven och innehåller inga som
helst krångligheter.
Efter att ha reflekterat
över två helt olika avslöjanden har jag insett vilka olika motiv som kan ligga
bakom en nyhet. Hur pass viktig en nyhet är bestäms inte av själva nyheten, som
man kanske skulle kunna tro, utan av vad det är för redaktion och vilken typ av
nyhetsvärdering de gör. För att överleva i nyhetsdjungeln gäller det att vara kritisk,
och kanske ta vissa nyheter med en nypa salt. Ju mer man ifrågasätter desto närmare
sanningen kommer man.
Källor:
http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:226990
Länka dig vidare till materialet genom att trycka på FULLTEXT01
Häger, Björn. Reporter . En grundbok i journalistik. .
Norstedts, 2009.
